Första hjälpen-utrustning för olika behov
Förbandslådor och förbandsskåp
En förbandslåda eller ett förbandsskåp samlar det viktigaste på ett ställe: plåster, förband, kompresser, sax, tejp och engångshandskar. Förbandsskåp monteras på väggen och passar för fasta arbetsplatser. Förbandsväskor och mindre förbandslådor är praktiska i fordon, i fältarbete och på byggarbetsplatser.
Plåster och plåsterautomater
Plåster för små sår och skärskador finns i många varianter: textilplåster, vattenfasta plåster och blå detekterbara plåster för livsmedelsindustrin. En plåsterautomat på väggen gör plåster lättillgängliga och håller dem rena.
Förband och kompresser
Tryckförband, första förband och kompresser används för att stoppa blödningar och skydda större sår. De bör finnas på alla arbetsplatser där det finns risk för skär- och klämskador.
Ögonspolning
Vid stänk av kemikalier, damm eller främmande föremål i ögat är snabb spolning avgörande. Ögonspolflaskor och ögonspolstationer ska placeras nära arbetsplatser med risk för stänk, så att spolningen kan börja inom några sekunder. Spolvätskor med pH-buffert neutraliserar syror och baser snabbare än vanligt vatten.
Brännskadeförband
Brännskadeförband och brännskadegel kyler och lindrar brännskador och skyddar mot infektioner. De passar i kök, verkstäder och vid svetsning och heta arbeten.
Räddningsfiltar och annan utrustning
En räddningsfilt (folie) håller kroppsvärmen kvar hos en skadad person och förebygger nedkylning. En andningsmask för hjärt-lungräddning (HLR) skyddar den som hjälper vid mun-till-mun-andning.
Vad säger reglerna?
Enligt Arbetsmiljöverkets regler ska arbetsgivaren se till att det finns utrustning för första hjälpen som är anpassad efter verksamhetens risker. Utrustningen ska vara lätt att hitta, tydligt märkt och snabbt tillgänglig. Där det finns risk för kemikaliestänk i ögonen ska det finnas möjlighet till ögonspolning nära arbetsplatsen.
Vad ska man tänka på när man köper första hjälpen-utrustning?
- Risker: Utgå från vilka skador som kan uppstå i verksamheten: skärskador, brännskador, kemikaliestänk eller klämskador. Anpassa utrustningen efter det.
- Antal anställda: Ju fler personer på arbetsplatsen, desto större förbandsskåp eller desto fler förbandslådor behövs.
- Placering: Placera utrustningen synligt och nära riskerna, och märk ut platsen med skyltar.
- Kontroll och påfyllning: Kontrollera regelbundet att inget saknas och att produkterna inte har passerat bäst före-datum. Det gäller särskilt ögonspolvätska och sterila förband.
- Utbildning: Utrustningen gör mest nytta när personalen vet hur den ska användas. Kombinera gärna med en utbildning i första hjälpen och HLR.
Vanliga frågor om första hjälpen
Vad ska finnas i en förbandslåda?
Plåster i olika storlekar, sterila kompresser, tryckförband, första förband, tejp, sax, engångshandskar och en räddningsfilt. På arbetsplatser med särskilda risker kompletteras den med ögonspolning och brännskadeförband.
Hur länge ska man spola ögat vid kemikaliestänk?
Börja spola direkt och fortsätt i minst 15 minuter. Håll ögonlocken isär och spola från näsan och utåt. Kontakta sedan sjukvården eller ring 112, och ta med kemikaliens säkerhetsdatablad om möjligt.
Har första hjälpen-produkter bäst före-datum?
Ja. Ögonspolvätska, sterila förband och brännskadegel har bäst före-datum och ska bytas när det har passerat. Kontrollera innehållet regelbundet, till exempel en gång i kvartalet.
Vilka plåster passar inom livsmedelsindustrin?
Blå, detekterbara plåster. Den blå färgen syns tydligt mot livsmedel, och plåstret innehåller en metallremsa som gör att metalldetektorer hittar det om det skulle hamna i produkten.